Ekologisk växtodling kan klara sig utan djurgödsel
Økologisk NuEkologer, som har svårt att få tag på husdjursgödsel, kan fortfarande få rimliga skördar genom noggrant planerad växtföljd i kombination med gröngödning. Receptet på en växtföljd utan husdjursgödsel kan man se på Ekologimarknad onsdagen den 3 juni precis utanför Grästältet, där sju små fält med grödor visar den växtföljd som Innovationscenter för ekologisk odling har utvecklat, mätt och beräknat de senaste tre åren. Det skriver innovationscentret i ett pressmeddelande. Växtföljden är baserad på två års klövergräs för biogas, tillförsel av trädgårds-/parkkompost samt efter- och mellangrödor där det är meningsfullt. Ekologiskt klövergräs för biogas spelar en dubbel roll: Det levererar biomassa till energi och samtidigt värdefullt kväve till efterföljande grödor. "Det är en bra förfrukt för säd och raps, men det ger också en flytande biogasgödsel som kan spridas i växtföljden. Utöver kväve behöver grödorna fosfor och kalium, som vi tillför i form av trädgårds-/parkkompost, vilket är en tillgänglig näringskälla på många platser i landet," berättar chefskonsult Sven Hermansen, Innovationscenter för ekologisk odling. Den biogasproducerade biomassan är en värdefull, flyttbar gödsel som kan användas på andra fält. Rotskott och eftergrödor bidrar ytterligare med en efterverkan på omkring 100 kg N per hektar det första året efter omplöjning och ytterligare 50 kg N per hektar det följande året, vilket bidrar väsentligt till växtföljdens totala kvävegivning. Innovationscentret testar växtföljden i stor skala Växtföljden är etablerad i en större skala på en testmark på en ekologisk gård väster om Århus. På fältet genomför Innovationscenter för ekologisk odling försök och samlar in data, t.ex. om skördar och lustgasproduktion under åren efter omplöjning av klövergräs och eftergrödor. Försök och registreringar ger input till några mycket centrala och aktuella utmaningar för både den ekologiska växtodlaren och samhället i stort: Hur kan vi fördubbla den ekologiska arealen om fler husdjur inte följer med? Hur kan vi upprätthålla och öka skördarna i en växtbaserad, ekologisk växtföljd med säljgrödor? Vilken roll spelar kompost? Är det grundgödsel? Har den kväveffekt, eller begränsar den skörden - och hur länge efter spridning? Hur stor är lustgasutsläppet från omplöjt klövergräs och eftergrödor, och gör tillförsel av kompost någon skillnad? Är systemet ekonomiskt hållbart? I Grästältet på Ekologimarknad kommer Morten W. Vestenaa och Sven Hermansen att berätta mycket mer om de resultat och skördar som uppnåtts på testfältet och perspektiven för ekologisk växtodling framöver. "Och vi kan nog inte helt undgå att också ta upp konsekvenserna av den nya kvävegödselregleringen för ekologer, när det nu handlar om den ekologiska växtföljden. De två sakerna hänger mycket ihop," säger Morten W. Vestenaa. Ekologimarknaden äger rum onsdagen den 3 juni kl. 9-18 i Almind nära Kolding. Evenemanget arrangeras av Innovationscenter för ekologisk odling, Landbrug & Fødevarer Økologi, Ekologisk Landsforening, Velas, ØkologiRådgivning Danmark, Södra Danmark Ekologi, Agillix och Icrofs. Det finns också ett brett samarbete med maskintillverkare, fröfirmor och andra företag om aktiviteter under dagen. Ekologimarknaden stöds av Fonden för ekologisk odling.
Ekologer, som har svårt att få tag på husdjursgödsel, kan fortfarande få rimliga skördar genom ett noggrant planerat växtföljdebyte i kombination med gröngödning.
Receptet på ett växtföljdebyte utan husdjursgödsel kan man se på Øko-markdag onsdag 3 juni precis utanför Grästältet, där sju små fält med grödor visar det växtföljdebyte som Innovationscenter för ekologisk odling de senaste tre åren har utvecklat, mätt och beräknat.
Det skriver innovationscentret i ett pressmeddelande.
Växtföljdet är baserat på två års klövergräs för biogas, tillförsel av trädgårds-/parkkompost samt efter- och mellangrödor på alla platser där det är meningsfullt. Ekologisk klövergräs för biogas spelar en dubbel roll: Det levererar biomassa till energi och samtidigt värdefullt kväve till efterföljande grödor.
"Det är en bra förgröda för säd och raps, men det ger också en flytande biogasslurry som kan spridas i växtföljdet. Utöver kväve behöver grödorna fosfor och kalium, som vi tillför i form av trädgårds-/parkkompost, vilket är en tillgänglig näringskälla på många platser i landet," berättar chefskonsult Sven Hermansen, Innovationscenter för ekologisk odling.
Den biogasproducerande biomassan är en värdefull, flyttbar gödsel, som kan användas på andra fält. Rotsystembiomassa och eftergrödor bidrar ytterligare med en efterverkan på omkring 100 kg N per hektar det första året efter plöjning och ytterligare 50 kg N per hektar nästkommande år, vilket bidrar väsentligt till växtföljdets totala kvävegivning.
Innovationscenter testar växtföljdebyte i stor skala
Växtföljdet är etablerat i större skala på en försöksmark på en ekologisk gård väster om Aarhus. På fältet genomför Innovationscenter för ekologisk odling försök och samlar in data, t.ex. om skördar och lustgasproduktion under åren efter plöjning av klövergräs och eftergrödor.
Försök och registreringar ger input till några mycket centrala och aktuella utmaningar för både den ekologiska växtodlaren och samhället i stort:
Hur kan vi fördubbla den ekologiska arealen om inte fler djur följer med?
Hur kan vi behålla och öka skördarna i ett växtbaserat, ekologiskt växtföljdebyte med säljgrödor?
Vilken roll spelar kompost? Är det grundgödsel? Har den kväveffekt, eller begränsar den skörden - och hur länge efter spridning?
Hur stor är lustgasutsläppet från plöjd klövergräs och eftergrödor, och gör tillförsel av kompost någon skillnad?
Är systemet ekonomiskt hållbart?
I Grästältet på Øko-markdag kommer Morten W. Vestenaa och Sven Hermansen att berätta mycket mer om de resultat och skördar som uppnåtts på försöksfältet och perspektiven för ekologisk växtodling framöver.
"Och vi kan nog inte helt undgå att också ta upp konsekvenserna av den nya kvävelagsstiftningen för ekologer, när det handlar om det ekologiska växtföljdebytet. De två sakerna hänger mycket ihop," säger Morten W. Vestenaa.
Øko-markdag hålls onsdagen den 3 juni kl. 9-18 i Almind vid Kolding. Evenemanget arrangeras av Innovationscenter för ekologisk odling, Landbrug & Fødevarer Økologi, Økologisk Landsforening, Velas, ØkologiRådgivning Danmark, Syddansk Økologi, Agillix och Icrofs.
Det finns också ett brett samarbete med maskinproducenter, fröfirmor och andra företag om aktiviteter under dagen. Øko-markdag stöds av Fonden för ekologisk odling.